Gruset från vägen knastrar under mina fötter. Morgonsolens strålar värmer min nyvakna kropp. Humlor surrar och runt benen fladdrar blå, gula, orangea fjärilar nästan vid varje steg jag tar. Sommarmorgon i Sverige. Landet jag älskar. Jag har lämnat mitt röda lilla hus med vita knutar bakom mig med två underbara söner och en fantastisk man kvar hemma. Någon sover. Någon är vaken. Tänk, vad jag har det bra!
Har funderat en del på det där med avundsjukan. Som jag sagt, det är inte en snygg figur som tar över sinnet ibland. Som förblindar mina ögon så att jag inte ser det jag har. Som bara fokuserar på det andra har och vad jag inte kan få. Men när jag visat mitt monster så blir det mindre. Mina vänner hjälper mig att se klart. En vän sa att avundsjukan frodas på Facebook. Alla tittar vi på andra o ser något vi också vill ha. Fast det är ju klart...det är ju oftast det som är fantastiskt, vackert och underbart som visas på sociala medier. Då är det lätt att avundsjukan blockerar sinnet. För man ser inte helheten. Man ser inte tårarna som lett fram till leendena. Inte att man jobbat sjukt hårt för att komma dit man är. Ser inte grälen bakom fotona. Sprickorna i relationerna. De ser man inte på en bild på en lyxmåltid från en av stans finaste restauranger. Man ser inga monster.
Jag märker att när jag vågar vara ärlig o visa mina tråkiga sidor så är jag inte ensam. Alla har sina små spöken att brottas med. Därför älskar jag mina vänner...som kan hjälpa mig att se klarare. Att inse mina tillgångar. Mina skatter. En vän påminde mig om vår husvagn. Den möjlighet det är att få åka land o rike runt med familjen. En förmån hon inte haft när hon var liten men som jag tar som självklar. Tänk, vad jag har det bra!
Se'n tror jag också att om jag inte förväntar mig så mkt så kan jag inte bli besviken. Jag får som min syster sa, ta solstunderna när de kommer. Njuta när tillfälle bjuds. Inte skjuta sol o bad på morgondagen för att idag ska jag städa, tvätta eller göra nå'n annan mindre glamorös sysselsättning. För jag är beroende av solen o värmen. Jag behöver ladda D-vitamin. Ladda mina batterier. Jag måste lära mig att ta dagen som den kommer. Framför allt på semestern. Lära mig att vara tacksam för det jag har, för...tänk, vad jag har det bra!
<3
