Jul, jul...stålande jul!?????

Nu är det jul igen...gläns över sjö o strand...hej tomtegubbar slå i glasen o låt oss lustiga vara...stilla natt!

Ja, nu är det dags igen. Jul för liten o stor, för syster o bror, för fattig o rik, för glad o för ledsen...men vänta nu! Ingen ska väl vara ledsen. Det är ju jul!!! Då suddas sorger o ensamhet ut. Ögonen tindrar o allt känns lätt. Rentav enkelt.

Eller...

Det är tragiskt att vara ensam. Svårt att vara fattig. Förskräckligt att vara rädd. Orättvist att vara hungrig.
Julen är inte så enkel när man inte passar in. När alltings måsten knackar på dörren o kopplar strypgrepp om själen. När man inte orkar. När det är svårt att bara hålla sig vid liv.

Alla dessa själar som inte får någon ro. Alla som inte firar en Bullerbyjul.
Alla som inte orkar spela med.
Alla som inte älskar sillen o Jansson.
Det är helt okej!

Min önskan är att alla skulle få ro. Få känna frid.

Jag önskar er en stilla natt!