En klok vän frågade igår:
"Vad skulle du vilja höra om dig själv när du är 100 år gammal i ett tal till dig av folk som kommit för att hylla dig?"
Wow! Vilken fråga...vilka tankar det satte igång.
Först tänker jag på jantevis att inte ska väl jag komma o tro att någon kan tänka så bra tankar om mig. Se'n slår jag knock-out på Jante o inser att jag faktiskt har världens chans. En otrolig möjlighet att styra mitt liv dit jag vill. För om jag vill att man ska minnas mig som en glad skit, så måste jag ju sätta igång med att vara glad. Det jag vill att människor ska tycka om mig kan jag faktiskt få dem att tycka.
Wow! igen...
Jag kommer ihåg en kurs som Arbetsförmedlingen o Försäkringskassan en gång skickade mig på. En kurs där jag skulle hitta mig själv, både personligt o yrkesmässigt. Vem är jag? Vem hade jag blivit efter att livet tog en ny vändning rent fysiskt? En gång fick vi en hemläxa där vi skulle be några av våra vänner skriva ner tre saker som kännetecknar oss själva. Jag minns att jag något nervöst bad mina väninnor om hjälp på den tjejmiddag jag faktiskt skulle gå på samma kväll som läxan gavs. Hjälp! Nu skulle det uppdagas vad jag var för en filur. Vad som sas eller skrevs den kvällen låter jag vara osagt. Men jag blev både rörd, generad o otroligt glad av det som kom fram. Nu var det ju inte bara detta jag ville ha sagt med detta blogginlägg...nej, det slog mig tidigare idag att det inte hade varit lika läskigt att fråga vad folk tycker om mig om jag hade levt efter 100-årsfrågan jag fick igår.
Jag älskar verkligen personlig utveckling. Det är spännande att förändras. Fast en del av mig kommer alltid att vara densamma. Andra delar kommer jag att förändra. För jag vet hur jag vill att ni minns mig på min 100-årsdag. Förhoppningsvis har ni läst mig rätt.
Så nu bollar jag över frågan från min kloka vän till dig: "Vad skulle du vilja höra om dig själv när du är 100 år gammal i ett tal till dig av folk som kommit för att hylla dig?" Ta chansen! Skriv manus till ditt eget liv. Och du...glöm inte att kasta ut Jante!
PS. Tack till min kloka vän för att du gav mig en aha-upplevelse!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar