"Du vet att du inte kan köpa värkmedicinen med rabatt, va!?"
säger apotekaren o tittar på mig med föraktfulla ögon. "Din medicin ska inte vara slut än!"
Så får jag stå där igen med skammen över att inte kunna tygla mig. Jag ger upp för lätt. Jag borde ju inte äta värktabletter. Jag skulle ju sluta...trappa ner.
Jag som inte jobbar mer än 25% borde ju inte ha ont. Jag som har så mkt tid att pilla mig i naveln o bara lata mig. Jag som tränar så mkt borde verkligen inte må så dåligt.
Om de bara visste att..
...varje gång jag hämtar ut medicin känns som ett nederlag.
...jag inget annat vill än att vara normalt fungerande
...jag sliter som ett djur oftast utan att va rädd om mig
...jag tar tabletter för att inte vill förstöra för andra
...jag ibland bara vill försvinna bort från allt
Men oftast är jag glad, lycklig o skrattar, för livet är ju så härligt!
Torsdagskram
Tess
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar